Kenpo

Självförsvars Studio

Budons roll i svensk skola, Del 2

Den Svenska Läroplanen

Och nu när vi har studerat de grundläggande värderingarna inom Budon måste vi givetvis också analysera värderingarna inom läroplanen för det obligatoriska skolsystemet. Förutom att förmedla kunskap skall skolsystemet också ”främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö”¹. Man poängterar att varje individ måste få hitta sin egenart och på så sätt hitta sin roll i samhället och maximera sitt handlande i ansvarig frihet. Med andra ord värdesätter man högt en personlig frihet, men det är inte en frihet utan ansvar. Skolan skall säkerställa och förmedla vissa värden som skall fostra eleven till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Vi har ett ansvar att behandla andra människor som vi själva vill bli behandlade (enligt kristen tradition och västerländsk humansim) och vårda vårt kulturella arv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till en annan.

Även om läraren är den som förmedlar kunskap till eleven är det viktigt att eleven utvecklar en förmåga att egenhändigt införskaffa kunskap för att komplettera kunskapsutvecklingen i sin helhet. ”Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet”². Ett mål skolan skall sträva efter är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.

Budon och Skolans Förenlighet

Som jag var inne på tidigare så är fallet i de orientaliska länderna att kampkonstskolorna ofta även fungerar som kunskapsskolor och uppfostringscentrum. Så fungerar det naturligtvis inte i till exempel Sverige, även om det finns gymnasieutbildningar med Judo på schemat. Detta beror på att vi, som jag även nämnt tidigare, inte har en kampkonstkultur. Men jag anser att det finns goda förutsättningar och belägg för att påstå att våra kampkonstskolor kan utgöra ett bra komplement i barnuppfostringen till bland annat föräldrarna och förskolor/skolor. Man lär sig tidigt att respektera äldre såväl som jämnåriga med olika kulturer och bakgrunder. För den delen inte sagt att det måste vara auktoritärt, även om det förekommer inom vissa skolor, utan det kan handla om att lyssna när man blir tillsagd, uppföra sig korrekt i dojon och lära sig av den kunskap som de äldre besitter och för vidare.

Något som i många familjer gått förlorad är kontakten mellan generationerna. Det som förr var en naturlig del av familjen har idag blivit allt ovanligare. Kontakten mellan barnen och mor- och farföräldrar har blivit begränsad till högtider och andra speciella tillfällen. I många fall har också kontakten barn och föräldrar emellan blivit ytligare. Konsekvensen av detta är att den naturliga respekten av de äldre urlakas. Speciellt respekten för personer utanför familjen. Många lärare inom det obligatoriska skolsystemet målar upp en bild av ett tuffare klimat i klassrummen där elever inte lyssnar på instruktioner och är allmänt störande. I vissa fall kan även hot om fysiskt våld förekomma. Allt fler lärare känner obehag inför att tillrättavisa vissa elever, speciellt med fysiska medel. Klimatet på skolgården där lärare oftast inte finns med och ”övervakar” är i vissa fall mycket hård med grov mobbning och även fysiskt våld med intention att skada. Här tror jag att budon kan spela en stor roll i att fostra harmoniska människor som är säkra i sig själv för de vet vad de är kapabla till och känner sin kropp. De bråkigaste eleverna är ofta de som är osäkrast i sig själva. De måste hela tiden framhäva sig själva genom att spela på andras rädsla. Dessutom tror jag att om man kontinuerligt tränar kampart blir detta en naturlig del i sitt välmående – både fysiskt och psykiskt – och därav känner man ingen spänning eller välbehag av att använda sina kunskaper i situationer där det inte skall användas. Vad jag menar är att starka karaktärer genom sin träning inte glorifierar våld som kanske svaga karaktärer kan göra som inte förstår konsekvenserna av fysiskt våld (och psykiskt för den delen).

Jag tror att budo genom sina formaliteter skulle kunna ge identitetslösa ungdomar en trygghet, ökad självkänsla, gemenskap och en meningsfull fritid. Barn och ungdomar skulle lära sig konstruktiv konflikthantering, få en större ödmjukhet och lära sig respektera varandra. I förlängningen skulle detta skapa mer harmoniska samhällsmedborgare som i sin tur skapa harmoniska familjer med trygga uppväxtförhållanden. Jag ser en viktig beröringspunkt mellan budon och den svenska läroplanen i det att båda framhäver utbildandet av harmoniska, kreativa och ödmjuka människor med god förståelse för andra människor och andra kulturer. Båda betonar också att det är viktigt att skapa en vilja och entusiasm hos eleverna och ett eget ansvar för sin egen utveckling.

Den tydligaste effekten av budon torde vara bättre kroppskännedom, men jag vågar nog hävda att eleverna skulle få bättre koncentrationsförmåga. Instruktören i en dojo kräver disciplin och hörsamhet under sin handledning. Därutöver krävs mer koncentration ju svårare rörelsemönster som skall läras in. Effekten av detta kan bli att förmågan att koncentrera sig även i andra ämnen kan bli bättre.

Implementerandet av Budon i Svensk Skola

Om vi då ska fundera lite på hur man kan införliva budo i den svenska skolan så kan jag tänka mig att man kan göra detta på lite olika sätt. Ett av dem kan vara att bara fokusera på de elementen inom budon som inte inbegriper fysiska teknikövningar. Jag tänker på mental träning och sådant som ki-träning, meditation, andningsövningar, kroppsövningar och konflikthantering. För att få in den fysiska delen kan man föra in detta som ett tillvalsämne. Eller varför inte ha budon som en del av idrottsundervisningen. Det skulle även kunna finnas en kontakt och dialog mellan skolan och budoskolor för att skapa en öppenhet och förtroende i erbjudandet av träning på ungdomarnas fritid.

Epilog

Denna uppsats visar på en rad goda och önskvärda effekter av ett införlivande av budons grundläggande värden i skolan. Värden som ödmjukhet, respekt, tolerans, självkänsla och harmoni ligger rotat i själva grunden i budo och i den svenska läroplanen. Genom sina formaliteter inom budon skapas respekt gentemot äldre och de som besitter mer kunskap. Genom tillval i skolan eller som en del av idrottsundervisningen kan budon integreras och på så sätt skapa elever med starka karaktärer som är säkra i sig själva.

Av: Mattias Bodin
2:nd Degree Black Belt